A lot to do!
Hello!
Nu var det länge sedan det kom en uppdatering här på bloggen.
Det är så mycket hela tiden, och jag gör verkligen mitt bästa att hänga med.
Nu är det inte ens en vecka kvar tills vi åker till fjällen, jag ser fram emot det otroligt mycket!
Vill köra skoter och andas fjälluft, det är något specielt!
Men först ska nationella provet i Svenska B avklaras och det blir på onsdag.
Det ser jag mindre fram emot faktiskt, but a man's got to do, what a man's got to do, right?
Ska sitta i flera timmar och skriva en uppsatts om Engagemang och Påverkan. Japp, vi får se hur det går.
Som tur är, så är vi lediga imorgon och på tisdag, och sedan efter nationella så går jag bara i skolan i två dagar.
Så det ska jag nog klara.
Igår jobbade jag på SwapMeet. Det är en typ av marknad/loppis med bildelar för bilintresserade.
Jag och Hanna sålde fika som vi stått och bakat i torsdag. Kakorna gick åt som smör i solsken och det gick jätte bra för oss. Vi tjänade ihop 1250:-, JATACK. Vi hade räknat med typ 200-300:-.. :)
Efter det så åt vi middag på klubben och sedan åkte jag iväg till Hössjö, till Marie.
Vi drack lite cider, fixade hår och sminkning och sedan åkte vi till Marias Krog, i Vännäs.
Där väntade en kareoketävling och jag hade verkligen jätte roligt.
Vi hade inte tillräkligt många vänner, som Marie så fint förklarade det, så vi vann inte. Det handlade om vem som kunde få med sig publiken bäst. Och ett helt gäng på typ 16 pers från Skellefteå höll ihop och gjorde varandra till vinnare, tvåa och trea också tror jag. I rummet allt som allt var det kanske 25 pers, så 16 av dem är ganska stor del.
Men vi hade roligt, det är huvudsaken!
Vi kom hem vid 3, men eftersom att klockan skulle ställas fram inatt missade vi en timme, så den nya tiden räknat blev klockan ganska mycket. Det känns idag.
Efter att vi ätit frukost imorse åkte jag hem. Sedan for jag, Mamma och Frida til Täfteå där vi kollade på David som hade innebandymatch. Hann förbi Robert en sväng efter det också.
Så nu sitter jag hemma med datorn i knät. Ska kolla över Nationellaprovets förberedningshäfte en sväng.
Är som sagt ledig imorgon och på tisdag. Vi har utvecklingssamtalsdagar. Det är inte helt fel!
E.
Nu var det länge sedan det kom en uppdatering här på bloggen.
Det är så mycket hela tiden, och jag gör verkligen mitt bästa att hänga med.
Nu är det inte ens en vecka kvar tills vi åker till fjällen, jag ser fram emot det otroligt mycket!
Vill köra skoter och andas fjälluft, det är något specielt!
Men först ska nationella provet i Svenska B avklaras och det blir på onsdag.
Det ser jag mindre fram emot faktiskt, but a man's got to do, what a man's got to do, right?
Ska sitta i flera timmar och skriva en uppsatts om Engagemang och Påverkan. Japp, vi får se hur det går.
Som tur är, så är vi lediga imorgon och på tisdag, och sedan efter nationella så går jag bara i skolan i två dagar.
Så det ska jag nog klara.
Igår jobbade jag på SwapMeet. Det är en typ av marknad/loppis med bildelar för bilintresserade.
Jag och Hanna sålde fika som vi stått och bakat i torsdag. Kakorna gick åt som smör i solsken och det gick jätte bra för oss. Vi tjänade ihop 1250:-, JATACK. Vi hade räknat med typ 200-300:-.. :)
Efter det så åt vi middag på klubben och sedan åkte jag iväg till Hössjö, till Marie.
Vi drack lite cider, fixade hår och sminkning och sedan åkte vi till Marias Krog, i Vännäs.
Där väntade en kareoketävling och jag hade verkligen jätte roligt.
Vi hade inte tillräkligt många vänner, som Marie så fint förklarade det, så vi vann inte. Det handlade om vem som kunde få med sig publiken bäst. Och ett helt gäng på typ 16 pers från Skellefteå höll ihop och gjorde varandra till vinnare, tvåa och trea också tror jag. I rummet allt som allt var det kanske 25 pers, så 16 av dem är ganska stor del.
Men vi hade roligt, det är huvudsaken!
Vi kom hem vid 3, men eftersom att klockan skulle ställas fram inatt missade vi en timme, så den nya tiden räknat blev klockan ganska mycket. Det känns idag.
Efter att vi ätit frukost imorse åkte jag hem. Sedan for jag, Mamma och Frida til Täfteå där vi kollade på David som hade innebandymatch. Hann förbi Robert en sväng efter det också.
Så nu sitter jag hemma med datorn i knät. Ska kolla över Nationellaprovets förberedningshäfte en sväng.
Är som sagt ledig imorgon och på tisdag. Vi har utvecklingssamtalsdagar. Det är inte helt fel!
E.
Återigen måndag..
Idag gick jag i skolan i 1,5 timmar,
förstår ni vad skönt!
Började 8.20 och slutade 9.50.
Ska egenligen sluta 10.30 på måndagar, men lixom 2 timmars skoldag,
jag klagar inte ;)
Min enda lektion för dagen var Mat till Vardag och Fest.
Det verkar vara en rolig kurs, tycker om att laga mat.
Idag fick vi en mjukstart och skulle göra blåbärspaj med marsansås.
Dock läste jag fel på förpackningen till marsansåsen, så det blev en tjock klump av allting.
Haha, nu hoppas jag att jag gjort bort min tabbe för den här kursen. Annars ser betyget mörkt ut ;)
Vid 13 gick jag hem till Emma som fyller år idag. Vi åt tårta och satt och pratade i flera timmar.
Jag vill också fylla år!
Medan vi satt där blev jag jätte taggad på sommar, det är inte länge kvar nu.
Men jag vill ha värme, grillmiddagar och bara en massa mys. Tiden kommer nog gå rätt snabbt ändå.
En annan trevlig grej för dagen var att jag inhandlade ett par solglassögon.
Det är aldrig förtidigt att inhandla.
Solen är ju faktiskt framme från och till redan nu, och då måste man vara redo! ;)
Nu ska jag försöka göra lite nytta till alla skoljobb.
Känner mig däremot väldigt ofokuserad ikväll.
Shape up, Emelie.
You make me sad...
Puss
Tiden rinner förbi.
Tänk vad tiden går snabbt. Det är helt sanslöst egentligen.
Det är redan i mitten av mars och om 3 månader tar jag studenten.
Mycket ska fixas och ordnas innan dess, men jag ska klara av det.
Igår var vi på universitetet för att få lite information. Det var en bra dag,
men jag vet inte om jag blev så mycket smartare.
Jag är snarare mer förvirrad om vad jag vill,
det finns verkligen mycket att välja på!
Frågan är ju bara vad jag vill bli.
Troligtvis blir det ett sabbatsår med lite jobb för att tjäna lite pengar.
Sedan kommer jag nog att läsa vidare, då får funderingarna reda ut sig och allt blir bra.
Har börjat jobba mycket med layouten nu till matboken.
Säger bara att utan Robert hade jag aldrig klarat detta, du är en stjärna my love!
Mycket kvar att fixa även där, men jag har på känn att snart är det bara små detaljer kvar som att justera bilder, fixa rätt teckensnitt osv. Måste bara fixa en inplastningsapparat. Någon idé?
Pratade just med Emma min vän. Jag är så sugen på att träffa flickorna nu.
Jag vill gå och och ha roligt. Plus att på måndag fyller hon år, så då hoppas jag verkligen att vi kan träffas allihopa i hennes lägenhet. Jag vill ha allt som förr!
Att behöva välja mellan pojkvän och vänner ska man aldrig göra, man ska kunna kombinera.
Nu vet jag att det har varit en hel del frånvaro på vänskapen från min sida. Men det är aldrig försent att förändra det, eller hur?
Måste försöka träffa Carro också, gumman. Men det är så mycket hela tiden. Och som jag säger,att när jag väl träffas så vill jag känna att vi har tid att sitta ner och prata och inte bara ses ett par minuter. Jag vill ha det på rikt.
Nu ska försöka få i mig lite middagsmat. Sedan blir det att fortsätta skriva på matboken. Måste även jobba med lite rapporter. Har just tränat en stund också, det känns skönt!Men tiden bara går. Kvällarna går så snabbt, veckorna med. Men man får göra det bästa av situationen.
Take care!
Francis, vår käre vän!
Som vi nämnde under vår tid i Afrika hade vi hjälp av en fantastisk männsika som heter Francis. Boende i Kibera hjälpte han oss och var en riktig klippa! Han har gått bort!!!! :(
Kvinnorna från Power Women Group hade mailat Nichlas och berättat att Francis hade dött 1/3, alltså dagen efter att vi kom hem. Så fruktansvärt tragiskt. Vi har ännu inte fått reda på vad som hänt med honom, men jag hoppas ingen har varit med honom. Det är så tragiskt att det ska behöva bli så här. Vila i frid älskade du, vi kommer alltid att minnas dig som den fantastiska människa som du var! Och jag hoppas att himmelen erbjuder dig bättre förutsättningar än Kibera gjorde.
Usch nu börjar jag nästan gråta igen. Det är så hemskt! Och så ofattbart!
Det är redan i mitten av mars och om 3 månader tar jag studenten.
Mycket ska fixas och ordnas innan dess, men jag ska klara av det.
Igår var vi på universitetet för att få lite information. Det var en bra dag,
men jag vet inte om jag blev så mycket smartare.
Jag är snarare mer förvirrad om vad jag vill,
det finns verkligen mycket att välja på!
Frågan är ju bara vad jag vill bli.
Troligtvis blir det ett sabbatsår med lite jobb för att tjäna lite pengar.
Sedan kommer jag nog att läsa vidare, då får funderingarna reda ut sig och allt blir bra.
Har börjat jobba mycket med layouten nu till matboken.
Säger bara att utan Robert hade jag aldrig klarat detta, du är en stjärna my love!
Mycket kvar att fixa även där, men jag har på känn att snart är det bara små detaljer kvar som att justera bilder, fixa rätt teckensnitt osv. Måste bara fixa en inplastningsapparat. Någon idé?
Pratade just med Emma min vän. Jag är så sugen på att träffa flickorna nu.
Jag vill gå och och ha roligt. Plus att på måndag fyller hon år, så då hoppas jag verkligen att vi kan träffas allihopa i hennes lägenhet. Jag vill ha allt som förr!
Att behöva välja mellan pojkvän och vänner ska man aldrig göra, man ska kunna kombinera.
Nu vet jag att det har varit en hel del frånvaro på vänskapen från min sida. Men det är aldrig försent att förändra det, eller hur?
Måste försöka träffa Carro också, gumman. Men det är så mycket hela tiden. Och som jag säger,att när jag väl träffas så vill jag känna att vi har tid att sitta ner och prata och inte bara ses ett par minuter. Jag vill ha det på rikt.
Nu ska försöka få i mig lite middagsmat. Sedan blir det att fortsätta skriva på matboken. Måste även jobba med lite rapporter. Har just tränat en stund också, det känns skönt!Men tiden bara går. Kvällarna går så snabbt, veckorna med. Men man får göra det bästa av situationen.
Take care!
Francis, vår käre vän!
Som vi nämnde under vår tid i Afrika hade vi hjälp av en fantastisk männsika som heter Francis. Boende i Kibera hjälpte han oss och var en riktig klippa! Han har gått bort!!!! :(
Kvinnorna från Power Women Group hade mailat Nichlas och berättat att Francis hade dött 1/3, alltså dagen efter att vi kom hem. Så fruktansvärt tragiskt. Vi har ännu inte fått reda på vad som hänt med honom, men jag hoppas ingen har varit med honom. Det är så tragiskt att det ska behöva bli så här. Vila i frid älskade du, vi kommer alltid att minnas dig som den fantastiska människa som du var! Och jag hoppas att himmelen erbjuder dig bättre förutsättningar än Kibera gjorde.
Usch nu börjar jag nästan gråta igen. Det är så hemskt! Och så ofattbart!
Fullt upp...
Tårarna rinner...
Varför ska det måsta bli så här?
Efter en så bra helg i Åsele kommer man tillbaka till verkligheten och möts av alla måsten och krav som ställs på en.
Det är så mycket just nu, projektrapporter som ska skrivas klart, apu-redovisningar som ska förberedas, allt inför balen som ska fixas osv osv.
Listan kan göras lång och jag får bara en klump i magen av att tänka på det.
Som sagt, helgen i Åsele var jätte bra. Det är så skönt att komma till ett riktigt vinterland och att bara få vara.
I fredags åkte jag och Robert iväg till Dorotea och gick där en stund. Kollade i butiker och åt på en pizzeria, det var väldigt mysigt.
Sedan i lördags var vi hos Roberts mormor och morfar i Östernoret och körde skoter och promenerade i det vackra vintervädret. På kvällen kom hela släkten och vi firade Roberts storasyster Beatrice som fyllde 21. Sedan såg vi melodifestivalen. Jag tycker att det var en rolig final, just därför att man inte kunde tippa vem som skulle sluta som vinnare, in i det sista var det jämnt och spännande, och jag tror ändå att Opera-damen Marlena kan ta sig långt, det är en charmig låt ;)
I söndags åkte vi hundspann. Det var hur mysigt som helst! Som att åka skoter men otroligt mycket mer fridfullt. Hundarna var jättesöta, och helmysiga! Helt otroligt att dom kan jobba så där. Det var häftigt!
En mysig helg i kort sammanfattningn,
but back to business.
Måste ta mig i kragen och jobba på.
Efter påsk blir allting bättre.
Idag jobbade jag på Sandgärdan där jag praktiserade för 2,5 år sedan. Det var sig likt och många av barnen är kvar.
Ska jobba där i veckan, och visst, det är stressigt. Men för den här veckan ska det nog gå bra.
Nu ska jag återgå till all skrivning som gärna skulle varit klar igår.
3 veckor till fjällen, inte ens det. Jag längtar!
Håll mig i handen! I need your support.
Projektarbete
Finns det något trevligare att spendera 3 dagar med, än att sitta och skriva på sitt projektarbete. Frågan är ju.
Känns som jag skriver och skriver, men inte kommer någonstans.
Jag ska för den som inte vet göra en matbok för unga, exempelvis nyutflyttade osv.
Jag är jättenöjd med mitt val av arbete, för matlagning är jag intresserad av.
Innan jag for till Afrika gjorde jag bort alla recepten också, så nu är det egentligen bara skrivningsdelen kvar.
Efter många timmar har jag nu fått alla recept över till datorn, och det känns bra!
Nu kan jag klippa och klistra bäst jag vill, söka nya ideer osv.
Frågan är bara hur jag ska lägga upp layouten, och vad boken ska heta?!
Satt och funderade på "Mat för unga", men jag vet inte. Känns inte så spännande faktiskt.
Den frågan tåls att tänkas på, men jag skulle verkligen behöva bli lite klar snart.
Känns som tiden bara rinner iväg.
Det löser sig säkert.
Idag har jag och Robert jobbat på hans praktikplats. Dem behövde vikarier eftersom att dem hade personalmöte i eftermiddag. Robert var ju ett givet val eftersom att han i princip jobbar där, grattis till han.
Men sen frågade dem om jag också kunde komma och hjälpa till, och det ville jag så gärna.
Måste erkänna att det kändes lite konstigt att prata svenska med barnen och att verkligen kommunicera med dem.
Men det var skönt, dock började jag sakna mina små i Afrika lite... But all good things come to an end.
Och om jag ska välja mellan att vara hemma hos familj och vänner, eller att vara i Afrika och praktisera, så väljer jag nog det förstnämnda. Men Afrika är verkligen något jag kommer att bära med mig forever, men det är skönt att bara få vara en stund. Slippa tänka på utetider, hålla hårt i väskan och känna att något saknas. Nu har jag mina närmaste, och jag mår bra.
Imorgon bär det av mot Åsele. Det känns jätte mysigt. Det är något speciellt med att vara i inlandet så där. Snön blir på riktigt och man kommer bort från stadslivet en stund. Omväxling förnöjer, och jag ska försöka njuta så gott jag kan!
På söndag ska vi åka hundspann, och det ser jag verkligen framemot. Väldigt annorlunda, och jättemysigt!
Nu väntar sängen.
Love.
Känns som jag skriver och skriver, men inte kommer någonstans.
Jag ska för den som inte vet göra en matbok för unga, exempelvis nyutflyttade osv.
Jag är jättenöjd med mitt val av arbete, för matlagning är jag intresserad av.
Innan jag for till Afrika gjorde jag bort alla recepten också, så nu är det egentligen bara skrivningsdelen kvar.
Efter många timmar har jag nu fått alla recept över till datorn, och det känns bra!
Nu kan jag klippa och klistra bäst jag vill, söka nya ideer osv.
Frågan är bara hur jag ska lägga upp layouten, och vad boken ska heta?!
Satt och funderade på "Mat för unga", men jag vet inte. Känns inte så spännande faktiskt.
Den frågan tåls att tänkas på, men jag skulle verkligen behöva bli lite klar snart.
Känns som tiden bara rinner iväg.
Det löser sig säkert.
Idag har jag och Robert jobbat på hans praktikplats. Dem behövde vikarier eftersom att dem hade personalmöte i eftermiddag. Robert var ju ett givet val eftersom att han i princip jobbar där, grattis till han.
Men sen frågade dem om jag också kunde komma och hjälpa till, och det ville jag så gärna.
Måste erkänna att det kändes lite konstigt att prata svenska med barnen och att verkligen kommunicera med dem.
Men det var skönt, dock började jag sakna mina små i Afrika lite... But all good things come to an end.
Och om jag ska välja mellan att vara hemma hos familj och vänner, eller att vara i Afrika och praktisera, så väljer jag nog det förstnämnda. Men Afrika är verkligen något jag kommer att bära med mig forever, men det är skönt att bara få vara en stund. Slippa tänka på utetider, hålla hårt i väskan och känna att något saknas. Nu har jag mina närmaste, och jag mår bra.
Imorgon bär det av mot Åsele. Det känns jätte mysigt. Det är något speciellt med att vara i inlandet så där. Snön blir på riktigt och man kommer bort från stadslivet en stund. Omväxling förnöjer, och jag ska försöka njuta så gott jag kan!
På söndag ska vi åka hundspann, och det ser jag verkligen framemot. Väldigt annorlunda, och jättemysigt!
Nu väntar sängen.
Love.
Tillbaka till verkligheten.
Hello.
Idag har jag satt min fot på Dragonskolan, vilket kändes jätte konstigt. Har inte varit där på över en månad, och det är inte precis så att jag längtat tillbaka.
Dock var jag inte där för att börja skolan igen. Nej, vi har en till veckas lov. Det känns otroligt bra!
Jag började med att lämna över lite saker till AnnCharlotte från Africat. Det kändes så konstigt att träffas i kalla Sverige, men det gick bra. Efter det mötte jag upp Mallan i biblioteket och satt och pratade med henne en stund. Så konstigt ändå. Då är man uppi varandra dagligen, hela tiden i en månad, sedan kommer man hem, så ses man inte på en vecka. Man kommer så lätt in i den här känslan att hela tiden ha människor runt omkring sig, och just det att vi inte umgåtts tidigare. Vi gjorde det bra! :)
I eftermiddags träffade jag flickorna en sväng. Det var tomt utan Erica, men det kändes bra att ses igen. Det har varit så mycket sedan jag kom hem, så vi har inte hunnit setts tidigare. Dock hann vi inte ses så länge, men vi sågs och det var bra!
Just nu sitter jag och försöker välja ut bilder som jag ska använda till min projektbok. Har på planeringen att försöka färdigställa litegrann kring boken imorgon hos Robert. Vi ska kolla på en layout, och sedan är det bara att sätta igång att få ner allting. Det kommer bli spännande, men det är fortfarande oklart hur jag ska göra med tryckningen. Antingen blir det att jag plastar in utskrivna sidor, eller ska jag försöka trycka den som en riktig bok. We will see. Det beror också på hur mycket tid jag har på mig.
Just nu känns det inge bra alls i min kropp. Det svider och vrider. Det är inte så lätt alla gånger.
Ska återgå till bildutplockandet nu. Det tar längre tid än man tror.
E.
Idag har jag satt min fot på Dragonskolan, vilket kändes jätte konstigt. Har inte varit där på över en månad, och det är inte precis så att jag längtat tillbaka.
Dock var jag inte där för att börja skolan igen. Nej, vi har en till veckas lov. Det känns otroligt bra!
Jag började med att lämna över lite saker till AnnCharlotte från Africat. Det kändes så konstigt att träffas i kalla Sverige, men det gick bra. Efter det mötte jag upp Mallan i biblioteket och satt och pratade med henne en stund. Så konstigt ändå. Då är man uppi varandra dagligen, hela tiden i en månad, sedan kommer man hem, så ses man inte på en vecka. Man kommer så lätt in i den här känslan att hela tiden ha människor runt omkring sig, och just det att vi inte umgåtts tidigare. Vi gjorde det bra! :)
I eftermiddags träffade jag flickorna en sväng. Det var tomt utan Erica, men det kändes bra att ses igen. Det har varit så mycket sedan jag kom hem, så vi har inte hunnit setts tidigare. Dock hann vi inte ses så länge, men vi sågs och det var bra!
Just nu sitter jag och försöker välja ut bilder som jag ska använda till min projektbok. Har på planeringen att försöka färdigställa litegrann kring boken imorgon hos Robert. Vi ska kolla på en layout, och sedan är det bara att sätta igång att få ner allting. Det kommer bli spännande, men det är fortfarande oklart hur jag ska göra med tryckningen. Antingen blir det att jag plastar in utskrivna sidor, eller ska jag försöka trycka den som en riktig bok. We will see. Det beror också på hur mycket tid jag har på mig.
Just nu känns det inge bra alls i min kropp. Det svider och vrider. Det är inte så lätt alla gånger.
Ska återgå till bildutplockandet nu. Det tar längre tid än man tror.
E.
Iksu sport
Morgonen började med att jag och mamma gav oss ut på en promenad. Hon var så nöjd över att det var så milt idag. Det var ju faktiskt bara -5grader. Usch och fy, för ett par dagar sedan var jag vid poolen och njöt av en varm sol. Det är helt sjukt vilka skillnader, men det är bara att vänja sig antar jag.
Efter lunch for vi in till stan och där mötte vi upp Marielle och Mormor vid Iksu. Efter min månad i Afrika, där jag tränat i princip varje dag, så känner jag ett lätt behov efter träning. Känner att jag verkligen vill hålla kvar vid träningen.
Därför passade det bra att ta det idag, när vi alla har lov och hade tid över.
Vi började med att träna 1timme och 20min. Oj så roligt vi hade. Det var länge sedan jag skrattade så mycket, vilka tokigheter dom 3 kan orsaka alltså. Men det är underbart. Kände flera gånger under dagen hur mycket jag ser fram emot en utlandsresa, när den blir av däremot är oklart, men det hade varit otroligt roligt!
Efter träningen gick vi och simmade en stund och sedan satte vi oss med kaffe och macka och bara pladdrade på drygt en timme. Det är underligt vad tiden går snabbt ibland alltså. Allt som allt var vi på Iksu 3,5 timme, och tiden hade bara flygit förbi.
Träningen måste vi vidbehålla, så är det bara. Snacka om att man mår bra i kroppen efteråt!
Imorgon åker familjen iväg till Stockholm för att hämta Davids nya juniordragster. Jag skulle egentligen också med, men känner att jag vill försöka ta vara på lovet. Nu har jag varit borta så pass länge och dessutom att veta att vi bara ska ner till Sthlm, hämta bilen och sedan tillbaka. Det känns som att jag inte riktigt har den tiden att sätta åt sidan, för att bara åka fram och tillbaka i bil. Däremot hade hotellfrukosten som dom ska inta på fredagmorgon inte suttit helt fel alltså. Men som sagt, det gäller att prioritera.
Istället kommer Marie förbi imorgonkväll istället och vi ska äta middag och se på film. Det blir mysigt!
Nu ska jag börja söka mig mot sängen. Jag har varit så trött på kvällarna enda sen jag kom hem. Jag har hört att sömn faktiskt är den bästa medicinen...
Ängel, du vet att jag står vid din sida.
Och stödjer dig i dina val.
Ingen är värd att bli trampad på, allra helst inte du.
Med ett hjärta av guld.
Jag älskar dig, vill bara att du ska må bra!
Puss.
Efter lunch for vi in till stan och där mötte vi upp Marielle och Mormor vid Iksu. Efter min månad i Afrika, där jag tränat i princip varje dag, så känner jag ett lätt behov efter träning. Känner att jag verkligen vill hålla kvar vid träningen.
Därför passade det bra att ta det idag, när vi alla har lov och hade tid över.
Vi började med att träna 1timme och 20min. Oj så roligt vi hade. Det var länge sedan jag skrattade så mycket, vilka tokigheter dom 3 kan orsaka alltså. Men det är underbart. Kände flera gånger under dagen hur mycket jag ser fram emot en utlandsresa, när den blir av däremot är oklart, men det hade varit otroligt roligt!
Efter träningen gick vi och simmade en stund och sedan satte vi oss med kaffe och macka och bara pladdrade på drygt en timme. Det är underligt vad tiden går snabbt ibland alltså. Allt som allt var vi på Iksu 3,5 timme, och tiden hade bara flygit förbi.
Träningen måste vi vidbehålla, så är det bara. Snacka om att man mår bra i kroppen efteråt!
Imorgon åker familjen iväg till Stockholm för att hämta Davids nya juniordragster. Jag skulle egentligen också med, men känner att jag vill försöka ta vara på lovet. Nu har jag varit borta så pass länge och dessutom att veta att vi bara ska ner till Sthlm, hämta bilen och sedan tillbaka. Det känns som att jag inte riktigt har den tiden att sätta åt sidan, för att bara åka fram och tillbaka i bil. Däremot hade hotellfrukosten som dom ska inta på fredagmorgon inte suttit helt fel alltså. Men som sagt, det gäller att prioritera.
Istället kommer Marie förbi imorgonkväll istället och vi ska äta middag och se på film. Det blir mysigt!
Nu ska jag börja söka mig mot sängen. Jag har varit så trött på kvällarna enda sen jag kom hem. Jag har hört att sömn faktiskt är den bästa medicinen...
Ängel, du vet att jag står vid din sida.
Och stödjer dig i dina val.
Ingen är värd att bli trampad på, allra helst inte du.
Med ett hjärta av guld.
Jag älskar dig, vill bara att du ska må bra!
Puss.
Män som hatar kvinnor
Hallå i kylan.
Åh så gott jag har sovit i natt, i min underbara säng och under mitt varma täcke.
Jag vet att jag saknade det medan jag var borta, och i natt fick jag verkligen tid att känna hur skönt det var!
Såg lite på tv imorse med mamma och kände bara lugnet.
Det är så skönt att få vakna upp och kliva utanför dörren och veta att man är hemma. Och mammas famn är nära.
Vid 12 tiden körde jag iväg till Hössjö för att träffa Marie. Det var så mysigt att få träffa henne igen. Vi har mycket att ta igen!
Sedan åkte jag, mamma, frida, david och oskar in till stan och barnen gick på bio.
Jag och mamma åkte iväg till Marielle och träffade henne och mormor. Vi satt ner en stund och ventilerade lite, och dom fick en kort uppdatering om min månad. Det finns såå mycket att prata om. Men samtidigt är det så svårt att förklara, man måste ha varit med om det för att verkligen förstå.
Sedan for jag och Marielle och drack Cafe Latte på Barista och jag åt även en jättegod macka. Vi pratade en hel del, och det var skönt att bara sitta och diskutera livets alla gåtor. Lovely M, vad hade jag gjort utan dig?
Efter fikat var det dags för oss att traska iväg till bion. Vi har läst/lyssnat på boken "Män som hatar kvinnor" och såg verkligen fram emot att få se den i en filmad version. Det måste ha varit otroligt svårt att få ner en så lång och detaljerad film till "endast" 2,5 timmes film. Men skådelspelarna gjorde ett jätte bra jobb och i alla fall jag blev positivt överraskad över hur bra dom hade gjort filmen. Dock kan jag inte uttala mig om slutet. För det har vi ännu inte sett...
Mitt i upplösningen, när allt ska få en förklaring och det är som mest spännande så tänds hela lokalen upp och larmet börjar gå. Vi måste evakuera lokalen, och står sedan och väntar 20min på att få en förklaring om varför brandlarmet gått. Men en riktig förklaring får vi inte, men efter en stund får vi veta att vi måste hämta ut ersättningsbiljetter i kassan och komma tillbaka en annan dag. Det var ju roligt....
Jahapp, bara att sätta sig där i biosalongen igen och gå igenom alla jobbiga scener. Inte precis vad vi förväntat oss, men what to do? Snörpligt är nog bara förnamnet.
Imorgon väntar iallafall träning på Iksu med mamma, mormor och Marielle. Det känns jätte roligt! Jag vill verkligen fortsätta med träningen, efter en hel månads träning i Afrika. Thanks for the inspiration, Mallan-Brallan! :)
Måste säga att det är svårt att vänja sig med kylan och snön. Men jag antar att det här är Sverige, och att det har sin charm. Bara att gilla läget. Jag har ju min familj och mina nära och kära. Det tycker vi om!
Puss. E.
Åh så gott jag har sovit i natt, i min underbara säng och under mitt varma täcke.
Jag vet att jag saknade det medan jag var borta, och i natt fick jag verkligen tid att känna hur skönt det var!
Såg lite på tv imorse med mamma och kände bara lugnet.
Det är så skönt att få vakna upp och kliva utanför dörren och veta att man är hemma. Och mammas famn är nära.
Vid 12 tiden körde jag iväg till Hössjö för att träffa Marie. Det var så mysigt att få träffa henne igen. Vi har mycket att ta igen!
Sedan åkte jag, mamma, frida, david och oskar in till stan och barnen gick på bio.
Jag och mamma åkte iväg till Marielle och träffade henne och mormor. Vi satt ner en stund och ventilerade lite, och dom fick en kort uppdatering om min månad. Det finns såå mycket att prata om. Men samtidigt är det så svårt att förklara, man måste ha varit med om det för att verkligen förstå.
Sedan for jag och Marielle och drack Cafe Latte på Barista och jag åt även en jättegod macka. Vi pratade en hel del, och det var skönt att bara sitta och diskutera livets alla gåtor. Lovely M, vad hade jag gjort utan dig?
Efter fikat var det dags för oss att traska iväg till bion. Vi har läst/lyssnat på boken "Män som hatar kvinnor" och såg verkligen fram emot att få se den i en filmad version. Det måste ha varit otroligt svårt att få ner en så lång och detaljerad film till "endast" 2,5 timmes film. Men skådelspelarna gjorde ett jätte bra jobb och i alla fall jag blev positivt överraskad över hur bra dom hade gjort filmen. Dock kan jag inte uttala mig om slutet. För det har vi ännu inte sett...
Mitt i upplösningen, när allt ska få en förklaring och det är som mest spännande så tänds hela lokalen upp och larmet börjar gå. Vi måste evakuera lokalen, och står sedan och väntar 20min på att få en förklaring om varför brandlarmet gått. Men en riktig förklaring får vi inte, men efter en stund får vi veta att vi måste hämta ut ersättningsbiljetter i kassan och komma tillbaka en annan dag. Det var ju roligt....
Jahapp, bara att sätta sig där i biosalongen igen och gå igenom alla jobbiga scener. Inte precis vad vi förväntat oss, men what to do? Snörpligt är nog bara förnamnet.
Imorgon väntar iallafall träning på Iksu med mamma, mormor och Marielle. Det känns jätte roligt! Jag vill verkligen fortsätta med träningen, efter en hel månads träning i Afrika. Thanks for the inspiration, Mallan-Brallan! :)
Måste säga att det är svårt att vänja sig med kylan och snön. Men jag antar att det här är Sverige, och att det har sin charm. Bara att gilla läget. Jag har ju min familj och mina nära och kära. Det tycker vi om!
Puss. E.
Borta bra, men hemma bäst.
Nu har Prinsessan af Hörnefors varit hemma i 2 dagar, och jag har ännu inte landat.
Känns som jag är kvar i Afrika och att jag är hemma bara är en dröm.
Men samtidigt känns det knappt som jag har varit iväg.
Innan jag for så kändes det som att en månad skulle vara jätte länge,
och jag vet att medan jag varit borta så har det känts länge.
Men nu när jag är hemma, och inser hur mycket vi har varit med om under en så pass kort tid så känns inte en månad så länge längre.
Det är iallafall otroligt skönt att få andas svensk luft igen. Kunna prata med människor, och bara känna tryggheten från mamma.
Dock är jag otroligt trött mentalt. Idag har jag i princip bara vilat, allting kommer ikapp. Allting vi varit med om.
Mötet på flygplatsen var helt otroligt. Jag grät av lycka och halva släkten stod där. Det var nog den lyckligaste stunden i hela mitt liv. Vilket kärt återseende alltså!
Finns så mycket jag skulle kunna skriva, men jag tror att allting måste få smälta in först.
Det kommer bli svårt att sammanfatta allt sen. Det vi har varit med om är verkligen helt enormt!
Take care.
E.
Känns som jag är kvar i Afrika och att jag är hemma bara är en dröm.
Men samtidigt känns det knappt som jag har varit iväg.
Innan jag for så kändes det som att en månad skulle vara jätte länge,
och jag vet att medan jag varit borta så har det känts länge.
Men nu när jag är hemma, och inser hur mycket vi har varit med om under en så pass kort tid så känns inte en månad så länge längre.
Det är iallafall otroligt skönt att få andas svensk luft igen. Kunna prata med människor, och bara känna tryggheten från mamma.
Dock är jag otroligt trött mentalt. Idag har jag i princip bara vilat, allting kommer ikapp. Allting vi varit med om.
Mötet på flygplatsen var helt otroligt. Jag grät av lycka och halva släkten stod där. Det var nog den lyckligaste stunden i hela mitt liv. Vilket kärt återseende alltså!
Finns så mycket jag skulle kunna skriva, men jag tror att allting måste få smälta in först.
Det kommer bli svårt att sammanfatta allt sen. Det vi har varit med om är verkligen helt enormt!
Take care.
E.
