School

Sitter här på skolan, Östteg.
Vi har fikarst,
så då passar både jag och Marielle på att titta över datorn.
Det är fina fröknar det.

Magen är full av fika, blä.
Varför jag ska jag vara så impulsiv.
Det är så onödigt.
Tycker inte om det här.

Dagen är rättlugn,
har pysslat med barnen.
Eller det är väl mest dom som pysslar med mig.
Pysselfröken-Emelie, det är jag.
haha, men det är så mysigt.

4 dagar kvar nu,
helt sinnes sjukt.
har inte packat det minsta,
och strandkroppen kan ju ta sig..
men det ska bli en kul resa,
måste försöka inte tänka så mycket.
tagga till.

plikten kallar,
barnen ska ha hjälp.
kommer sakna mina bebisar den dagen.
men nu tar vi en dag i taget.

take care!

NoEnergy

Åh, jag orkar inte.
Orkar inte med något längre.
Pallar inte skriva en APUrapport,
vet inte vad jag ska skriva alltså!

Seriöst, så finns det ingen energi till nånting,
och det är så tråkigt.
För jag vill vara glad.
Far ju om 6 dagar, jag ska ju skratta och vara glad.
Istället är jag bara stressad...
Sen kommer ju sommaren och dragracingen.
Det ska bli så grymt härligt,
men åh va jag kommer sakna min älskade.
Men känner att det kommer bli en del Åsele i sommar ändå,
det löser sig.
"Eran kärlek är så stark"

Är glad att sötaste hörde av sig ikväll.
Precis det som jag behövde.
Hade nästan lagt ner hoppet,
men nu känns det så bra.
Vår vänskap är inte över :)

Måste bara säga, shit vad jag grät då jag såg sista avsnittet av Andra Avenyn ikväll.
Herregud, satt där på motionscykeln och trodde att jag skulle dö.
Nånting så mycket tragiskt!
En hel sommar, sen så.
Men inget kommer vara sig likt :(
Känns som ett avsked, tragiskt men sant.
Jag är så låst i det där programmet.


Ska göra mat åt min bror nu,
sen blir det bussen till stan.
Det kan nog bli ganska bra ändå!
Det blir bra. :)
Uppdaterar sen.

Take care!

Gone for a while.

Jag känner nu att det varken finns tid eller energi till att uppdatera bloggen varje dag.
Praktiken tar en sån otrolig tid alltså,
både fysiskt och psyksikt.
Snacka om att jag är slutkörd varje dag efter jobbet.
Samtidigt trivs jag super bra,
barnen är verkligen hur söta som helst.
Min önskan är typ att få ta med dem hem :]

Nu är alla nationella proven bortskrivna,
och det är både positivt och negativt.
Otroligt skönt att det är över alltså!
Aldrig mer matte, och engelskan blir att använda utomlands och så.
Känns bra att två kurser är bortgjorda.
Det jag däremot känner som negativt är att dom kunde ha lagt proven bättre till.
Just under praktiken! Jag fattar det inte...
Vart skulle jag hitta den energin alltså.
Nej, jag känner att betygen fick en kantstötning här på slutet.
Inte alls bra!

Som sagt, mycket praktik är det nu.
Och mycket Robert.
Har konstaterat under helgen att förhoppningsvis ska sommaren komma att gå bra ändå.
Det kommer bli distans emellan oss,
men vi fixar det.
Det kommer att gå bra.
Telefon och bussar finns ju.
Men självklart kommer det att vara påfrestande.
Men jag känner att nu tar vi en dag i taget.
My love, can't live without you!

På tal om att ta en dag i taget,
snart bara en vecka kvar till Turkiet,
det känns helt sjukt!
Fy va härligt det kommer att bli alltså,
drömmen om strandkroppen är borta för länge sen.
Men jag lever en gång,
jag måste njuta.
Det här går ju inte!
Skärpning Emelie! :)
Det lär bli en massa solning,
badning,
shopping och äta en massa god mat.
ååååh, underbart!
Sen och komma hem till världens bästa,
kan knappt bärga mig.
Vart han bor då, det lär vi ju märka.
Men idag blev det typ bestämt att Tuvgränd snart är en tid förbi.
Snart väntar vindsvåning på Lundavägen.
åh, marielles gamla lägenhet,
hur mysig som helst!
Och jag kommer inte att sakna våra älskade grannar ;)

Oj vad det blev en massa snack nu alltså,
ingen aning varför.
Men på nåt sätt känns det som att jag känner mig lugn nu.
Halsen värker och jag sitter här och hostar.
Huvudvärken kommer och går.
Ändå känner jag mig glad.
Jag har världens bästa vid min sida,
en pojke som jag inte skulle vilja byta ut för nånting i hela världen.
Du gör mig glad älskling!

Något som däremot inte gör mig glad är att jag håller på att tappa allt annat typ.
Det handlar både om folket i hörnefors och klassen.
Åh, den här våren har det varit mycket bara,
och jag kan inte rå för att jag inte finns för alla hela tiden.
Usch va ensam jag kommer att vara en dag.
Jag måste ta tag i det här,
sen...
Jag hade den bästa,
men hon försvann.
Och så är det med dem flesta.
Vad gör jag för fel?

Fy va mycket konstigt snack det blev idag alltså,
jag ber om ursäkt.
Men det var en liten uppdatering om vad som händer ;p
Nu ska Emelie Jonsson gå och koka sig en kopp te,
sen sätta sig och skriva APUrapport och sedan se Sanningens Ögonblick.
Vi får se när nästa uppdatering kommer,
kanske skriver jag något från jobbet under veckan,
vi får se.
Eller så finns datorn här hemma.
Vi märker väl ;)

Take care!

Frihet?

.. yeah, right!
Inte en chans.

Veckan har varit lång,
och jag hade tänkt skriva mycket.
Men det finns ingen energi till det.
Fy, va less jag är alltså!

Nationella proven i matte är bortskrivet nu iallafall,
men det känns inte bra.
Känns som jag hade dåliga förutsättningar för att ens kunna försöka göra bra ifrån mig
iochmed att jag är på den praktikplatsen jag är.

Men nu ska jag hjälpa mamma med maten,
återkommer senare med uppdatering från veckan.

Take care!

Vart gick det fel lixom?

Måste börja med att säga;
GRATTIS ELLEN!
Så, nu var det gjort, så då måste jag berätta om dagen/kvällen/natten.

Morgonen började med att katten sitter och gnäller och vill in i rummet,
men då jag väl går upp och öppnar dörren så ändrar hon sig och går iväg istället.
Inte alls kul för då var jag ju redan vaken.
Aja, efter det blev det att fara in till stan,
jag for en sväng på Tuvgränd och fixade,
något som min käre pojkvän inte vet något om.. än ;p
Sedan for vi på pappas garage och jag och mamma körde lite bil.
Det gick ju som det gick,
men som man säger;
övning ger färdighet.
Och jag får väl tro på det.
Förhoppningsvis blir jag väl bättre med tiden.
Iallafall så är det ju mindre än ett halvår kvar nu tills jag blir 18,
shit alltså, det smäller bara till :)
Efter lite körning så for vi på Maxi och handlade inför kvällen.
Träffade Marie där, och vi småpratade litegrann.
Försökte förgäves hitta någon present till Ellen,
men det är ju typ omöjligt. Vad ger man för något?
Sen hem och städa lite,
lite chillning och studsmatta sen kom Sandströms på middag.
Vi grillade och det var hur gott som helst.
Champinjoner och majskolvar på sidan om var inte heller att leka med,
fy va gott alltså!
Efter det så ställde jag mig och gjorde kladdkaka,
som senare visade sig att jag inte ens skulle få smaka på.
För när den var i ugnen så gick jag, frida och jennie på ica för att handla glass till.
Där träffade vi Ellen och Erica som satt och väntade på bussen.
Efter en stunds pratande med dem blev det bestämt att jag skulle åka med dem till stan.
En spontankväll, så att säga.
Så det blev att skynda hem för att hitta några kläder,
vill lova att mitt golv är täckt med kläder just nu ;p
Sen 20.05 bussen in till stan.
Det slutade med att vi hamnade på Marieberg.
Lite småtokigt,
men inte alls nåt vidare drag.
Erica lärde sig att dansa salsa,
men jag har så fruktansvärt ont i benhinnerna sen igår,
så det blev ingen dans för mig.
Kvällen var lugn,
och klockan slog 00.00.
Ellen fyllde äntligen 18 år, grattis igen!
Hennes mamma ringer och vi ska gå ut till bilen.
Men vår innan mycket lugna kväll,
avslutades helt annorlunda.
För när vi kliver ut ur våningshuset så märker vi att det är en fest i huset mittemot som fullkomligen spårat ut.
Folk slår varandra med knytnävslag och en tjej blir utelåst på balkongen.
Man hör hur folk skriker, och det är kaos.
Ellen ringer polisen, och var verkligen jätte duktig!
I adore you darling!
Under tiden hon pratar med polisen och försöker förklara vart vi är så kommer folket ut ur lägenheten.
Först trodde jag att det var lugnt, men det var helt sjukt.
En flaska slängs i marken och vi alla tre får glassplitter på benen,
men jag tror Ellen fick det värst.
Folket går iväg, men efter en stund kommer två killar ut ur samma lägenhet.
Den ena med två glasflaskor och den andra bär på en sopkvast.
Min första tanke är ;
Oj, har dom redan börjat städa undan.
Sen kommer jag på att dom ska slåss med grejerna och jag blir asrädd att dom ska slå oss.
Otrevlig situation!
Vi börjar gå ner mot vägen och Ellens mamma kommer äntligen.
Vi ser hur två polisbilar kommer,
och hur dom pratar bl.a. med killen som höll glasflaskorna.
Sedan far vi hem,
och samtalsämnet är bråket och att Ellen fick en väldigt annorlunda start på sitt vuxenliv.
Inte mångas 18årsdagar som klår den kan jag lova!
En kväll vi sent glömmer!

Som sagt, grattis igen hjärtat!
Hoppas dagen blir bra, trots omständigheterna i början av din dag.

Förövrigt så saknar jag min pojke väldigt mycket,
men han kommer till Hörnefors imorgon,
och då vet jag en flicka som kommer att pussa på honom vääldigt mycket!

Take care!

A lots of shit.

Vad säger man?,
jag ber väl om ursäkt kanske.
Veckan har varit så otroligt hektisk att jag knappt hunnit vara hemma.
Sov hemma på söndag kväll, sedan har det varit Tuvgränd sen i fredags sen norrmjöle ikväll.
Men som Robert säger ;
Sånt som händer.

Men vad har hänt sen sist då?
I fredags var det en slapp sistadag i skolan.
Vi kollade på modevisning i aulan,
fy va kul alltså :)
Sen en kort kommunikationslektion,
sen var dagen slut.
Då följde jag Jessica över på Nolia,
där vi skulle kolla upp wii-spelen inför helgen.
Sedan blev det att åka Nova-68 till Tuvgränd och sen ner på stan.
En massa prövning av kläder med Marie.
Sen en annorlunda middag, som inte bör nämnas.
Efter det blev det bio, och "Min brors flickvän"
Den var söt faktikst :)
Sedan for en mycket hungrig Emelie tillbaka till Tuvgränd.
Vi tog en promenad till Ersboda, på Coop - handlade lite och chilladillsås.
Efter det åt jag, lycka. haha.

Lördag började med tidig uppvakning.
Skulle vara på Nolia 09.00,
och jag som duschar varje morgon var inte allt för taggad att typ kliva upp 07.30 på en lördagmorgon,
men vad gör man inte för barnen? ;p
Iaf så väntade en låång dag, det hände väl inte allt för mycket på Nolia.
Barnen kom med deras föräldrar och det jag gjorde var väl att typ plocka ihop så att allt såg bra ut.
Efter jobbet gick vi på nattöppet och åt igen,
det är så gott :)
3 månader firades med tårar, tyvärr.
Vissa människor lär sig inte en annan människas värde,
men vi får glömma.
Det blev Ben&Jerry glass och långpromenad på kvällen.
Jag verkligen älskar dig!

Söndagen såg väl i stort sätt likadan ut,
skillnaden var att jag kunde stå vid studsmattan på nolia och kolla på min pojke hela dagen.
Det tackar jag gärna inte nej till :)
Rostbiff och potatissallad till lunch, jatack!
Efter det var jag lite busig,
och lite dåligt samvete kom.
Men vi har faktiskt jobbat hårt.
Pizzamiddag sen promenad med mamma,
myys :)

På måndagen blev det att fara in till skolan och skriva nationella prov i engelska.
Vi skulle skriva en uppsats om hur man definierar övergången från tonåring till vuxen.
Det gick väl sådär, men otroligt skönt att det är bortgjort iallafall.
Sedan väntade en promenad till Östteg och min praktikplats.
Oj vad nervös jag var alltså.
En massa barn som bara sitter och kollar på en,
sen en massa lärare som förväntar sig en massa saker.
Som tur är har jag Marielle där,
och det känns väldigt bra, dock är jag inte så självständig som jag hade bestämt mig för att vara i början.
Men det känns ändå bra.
Sedan for jag hem,
men hann bara hem och vända, sen kom jag på att jag ville sova i stan.
Så då följde jag med mamma och pappa och for hem till Robert.
Det blev en myskväll :)

Tisdag väntade också praktik,
sen skulle jag och robert egentligen fara till marielle och slinga oss,
men då var hon tvungen att sitta på universitetet hela kvällen och skriva ett arbete,
så vi tar det väl någon annan gång istället.
Så vi tog oss en promenad på kvällen istället,
vi gick till Coop igen.
Mys, men fy va less jag var. Och fjantig kände jag mig,
men jag bjuder på den ;p

Onsdag, valborgsmässoafton.
Jag jobbade, medan typ alla barnen var lediga.
Så vi slog ihop alla avdelningarna och jag hade chans att prata med Anna.
Fick en massa papper som kommer att behövas i arbetet framöver.
Slutade vid 13, och då gick jag hem till Robert igen.
Klippte honom, sen gjorde vi väl inte så mycket mer.
Som vanligt fetaste huvudvärken,
jag blir så less..
Jag mötte upp Ellen, Emma, Erica och Andre på stan.
Vi gick och handlade mat,
sen for vi till Ellens brors lägenhet.
Riktigt härligt.
Vädret var helt underbart. Riktig sommartagg.
Grill, öl (inte för mig), sol och massa mys.
Jag blir så lycklig!
Efter det satte huvudvärken stopp,
så jag tog bussen till Norrmjöle där det var massa folk hemma hos Jessica.
Vi åt, dom drack, kollade på lite majbrasa, spelade lite brännboll också.
En helt okej valborgsmässoafton, men jag säger bara;
fy för huvudvärk!

Vaknade imorse i Jessicas soffa. Somnade där igårkväll.
Familjen sov i husvagnen, men jag tror att jag drog vinstlotten faktiskt.
Vi åt frukost sen bestämde jag mig för att gå hem.
Mellan Norrmjöle och Hörnefors är det väl drygt 2 mil,
men jag kände att jag var tvungen att ta tag i saker och ting.
Så då fick det bli så.
Jag vandrade på i 2.5 timme,
vill lova att fötterna värkte sen.
Har ont i både fötter och ben just nu.
Men det kostar att ligga på topp ;)
Efter det for vi på kalas hos Erik som fyllde 16.
Det var mysigt att träffa släkten,
och Ines och Arvid blir bara större och större för varje dag.
Det är ju mina bebisar :)
Efter kalas och hembaktpizza till middag väntade något efterlängtat.
Jo, övningskörning.
Trodde in i det sista att det inte skulle bli av.
För mamma har alltid sagt att på hennes tid var det ett halvår före 18-årsdagen som man fick börja övningsköra,
och idag är det ett halvår kvar för mig.
Både mamma och pappa var sliten efter gårdagen, tidig uppstigning och så.
Men älskade pappa sa då att han ville följa med ut och köra med mig.
Och så blev det.
En spännande resa, men det känns ändå bra.
Många grejer som jag vet att jag måste bli bättre på,
men det var faktiskt bara 5:e gången jag sitter bakom ratten,
och det var första gången jag verkligen övningskörde.
Jag var nervös, och jag vet inte om pappa kanske också var det.
Jag vet inte om jag skulle våga åka med mig.
Att köra framåt, växla och bromsa och så går bra.
Men att svänga eller måsta stanna helt för att sedan börja om.
Fy, och sedan att köra upp på gården,
haha, jag skulle inte vilja vara våran brevlåda.
jag sitter här och mår ändå lite smådåligt,
vissa saker trodde jag faktiskt att jag skulle vara bättre på,
och jag vill inte att pappa ska vara besviken på mig.
Det tror jag nu inte heller att han är,
för det var som han sa, att jag är ju faktiskt ute för att lära mig.
Men det var många gånger som jag bara kände att körkort är något jag kan glömma.
Känner mig så klumpig ofta,
sen har vi ingen bra bil att köra i heller,
inte helst nu då bakrutan är borta.

Aja, hey whatever, jag är hemma nu.
Bilen är hel, pappa lever, brevlådan är i ett stycke,
och jag har just uppdaterat bloggen om det senase.
Ska väl kanske vara nöjd nu.
Det får räcka för denna gång.

Take care!
(helst ni ute i trafiken)

RSS 2.0