-

Ett samtal, och genast känns allting så bra!
Soffi-propp ringde och sa att föreläsningen var inställd imorgon på grund av att läraren var sjuk.
Visst, jag ska plugga och så på egenhand, läsa igenom det vi egentligen skulle gått igenom.
Men ändå känns det bara så bra plötsligt att så där oförberett så har jag egentligen helg nu.
Grattis till mig!

Hör och häpna, men ikväll har jag och Sofia dessutom cyklat till Sörmjöle. Ellen skulle firas, och vi bestämde oss för att hurta lite. Har inte blivit någon promenad de senaste dagarna, så då tog vi igen det i en cykeltur som tur och retur slutade på drygt 2 mil. Det var grymt skönt, men oj vad min tidigare träningsvärk verkligen brände i benen. Nedförsbackarna var mina bästa vänner om man säger så.

Men fikat i Sörmjöle gick jättebra och det var supermysigt. Dessutom myste vi på en hel del med Ellens kattungar, i antalet 4, som är någon dryg månad. Snacka om att dessa småttingar var bland de sötaste jag sett på länge.
Om jag bara hade kunnat smuggla med mig någon av dem hem. Gömma i garderoben, i en kartong och mata och mysa med, som barn kan göra, och inte låta mamma behöva veta. Det hade varit myys!

I övrigt har dagen ändå varit bra, men tiden i skolan kändes som en oändlighet. På slutet kände jag mig jättegrinig och ville bara hem... Men har man grupparbete så har man, och då är det bara att försöka hålla humöret uppe ^^

Känner att jag skulle kunna vara uppe hela natten nu, men det är nog ingen bra ide. Men tänk vad ett litet samtal kan göra =)
Sleep tight.