Simstund

Idag är en värkandes dag,
likadant var det igår.
Denna vecka har vi tränat i skolan,
och då menar jag inte bara lite.
Det har varit både gympa och aerobics,
och idag är det dags för vattenmetodik och livräddningg.
Det är en jätterolig kurs,
och det är så skönt att på lektionstid få röra på sig.
Men det känns i kroppen,
minst sagt!
Kroppen skriker av träningsvärk,
men det är bara att bita ihop och fokusera mot sommaren.

Så idag blir det alltså bad,
sedan åker jag till stan där jag träffar upp Mathias för att följa med honom hem.
Att jag har längtat efter denna stund är bara förnamnet.
Jag är inte gjord för ett distansförhållande,
det är bara att konstatera.
Vad helgen i skogen består av är lite oklart,
men det jag vet är att vi ska vara hundvakt och sedan är vi bjuden på middag hos hans kompis.
Det blir riktigt mysigt tror jag!

Och tårarna fortsätter att rinna...
Du får inte försvinna.
Det läskigaste är ändå att vi kan sitta och prata om allt,
men jag har så svårt att förstå att det är hon vi pratar om.
Jag är medveten om vad som händer,
men det går inte riktigt upp för mig att jag håller på att tappa henne.
Jag ser bilder, och det hugger i hjärtat.
Jag trodde aldrig att jag skulle behöva leva utan dig... Inte än på många år...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0