Galet less!
Är det lagligt att vara så less som jag är just nu?
Jag tror faktiskt inte det. Så fruktansvärt, otroligt, oerhört, sjukt, galet less jag är alltså.
Imorgon ska jag få plasta in min projektbok och det känns fantastiskt! ÄNTLIGEN!
Men om det bara hade varit det, så hade jag varit nöjd.
Nu sitter jag och försöker skriva klart en uppsats som skulle varit klart för en vecka sedan,
och det ska nu redovisas imorgon. Och jag har inte ens kommit halvvägs när klockan är 21.30, kvällen innan.
Inte så lyckat Emelie.
Dagens ljusning var iallafall att jag och Marie har varit i Övik. Dock blev det inte så mycket shopping som vi tänkt oss.
Men ett par skor och nagellack är ju bättre än ingenting. Dessutom tycker jag att det var en otroligt mysig dag.
Övik är mysigt!
Det ligger så mycket över mig just nu. Skolan, studenten, balen, sommaren, ekonomin, osv.
Det är inte bara ett om jag säger så.
Men nu ska jag inte sitta här och klaga. Vi går mot sommar och värmen kommer snart tillbaka.
Jag ska nog bara försöka hänga med, leva och klara av allting.
Så får det bli.
E.
Jag skickar dig en lång varm kram och en himla massa stöttning. Snart är det maj, sen stundar juni och med det både bal och studenten. Se fram emot det med glädje, trots att allt känns tungt just nu. Jag är ledig imorgon torsdag ifall du vill ses en stund på stan för en avkopplande kaffestund i solen! PUSS
Emelie,
Jag beundrar dig för din styrka, att du vågar se dina känslor i ögonen, att känna trycket från allt som du tycker behöver göras, och erkänna din uppfattning om förväntningar som andra har på dig, och ändå hålla huvudet kvar på halsen! Du tar det som det kommer och gör vad du kan, och gör det bra dessutom. Jag beundrar din visdom och styrkan i din själ att ta livet för vad det är, det roliga och det tunga.
Jag är glad att du tar tid för dig själv för att njuta av dina älskade, och ta tid för att styrka din egen själ. Ta tid för och njut av stunderna som ger dig riktig glädje, och människorna som delar dessa stunder med dig. Det är våra förhållande med våra kära, som ger oss mesta glädjen, men också största sorgen, helt enkelt för att vi öppnar vårt hjärta till dem. De två går hand i hand. Man kan inte ha den underbara glädjen av sammanvaron utan att också ha förmågan att känna sorgen med våra kära när de har det svårt. Det är de två sidorna på samma slant! Den ena kan inte finnas utan den andra.
Jag beundrar dig så mycket för allt det som du har lyckats med. Så fina erfarenheter. Det måste väl kännas som väldigt mycket ibland (ganska ofta!) skulle jag tro, men vilka underbara minnen du bygger, och hur fantastiskt fint du utvecklas genom dem. Du kan klappa dig på ryggen och tala om för dig själv att du är verkligen en okay tjej, t.o.m. fantastisk!
Jag älskar dig, du är som en solstråle, klar!
