Gold Town Dragrace

Äntligen är dragracingsäsongen igång, och sommaren fick inledas med en tävling i Skellefteå. Gold Town Dragrace.
Första tävlingsdagen har just lidit mot sitt slut, och nu sitter jag här framför bussen och Beach Boys spelas på hög nivå.
Det är i slutet av maj, och vädret har varit fantastiskt idag. Korta shorts, ett linne och bara fötter.
Denna årstid har jag verkligen längtat efter, och äntligen är den här.
Solen skiner, vi dricker mängder av vatten och bara njuter. Dock blåser det en del. Det är en ny bana vi kör på, och tyvärr har byggarna tagit bort lite mycket skog. Så nu är det ett öppet fält, och vindarna passar på att ta tillfället i akt.

Tävlingsdagen då? Jo, den fungerar bra. Frida ligger på en stabil 3:e plats med en reaktionstid på 0.060 sek. Och David ligger på en 5:e plats 0.164 sek. Däremot var han riktigt taggad nu inför sista rundan och rödlycktade med -0.038.
Imorgon tar vi nya tag, och jag tror helt klart att mina älskade syskon har en stor chans. Riktigt kul att säsongen är igång igen.

Det är helt otroligt vad snabbt man anpassar sig egentligen. Nyligen var vi i fjällen och körde skoter och lekte i snön. Ett par månader senare sitter vi här, och det känns inte ens att vi lämnat dragracingbanan. Allt faller till sin rätt så snabbt. Det är underbart!

Dessutom har jag tagit min licens idag. Grattis till mig!
Dock kändes det aldrig riktigt som dragracing när jag hade uppkörning i vår Chrysler Voyager, typ en minibuss.
Första rundan skulle vi visa att vi fixade av startgranen, andra rundan skulle vi hålla en medelhastighet och inför tredje blev vi tillsagda att köra s fort vi kunde. Chryslern är en stor, diesel bil och låter som en traktor när den kommer. Då går det ganska snabbt att räkna ut att accelerationen inte är så hög. Men roligt var det, och nu har jag dragracinglicens. Det känns lovely. Nu vill jag bara bekanta mig bättre med min goding, en Dodge Demon -71.

Tänk vad livet är härligt ibland. Nu saknas bara vårt stora dragracinggäng, sen är allt precis som vanligt. Inte så många tävlande här, vilket har resulterat i många kvalrundor för Frida och David.

Nu blir det snart grillmiddag och sedan kvällsvandringar runt i depån.
Hoppas allt är bra i Umeå. Hade gärna varit på Yran igår, men med facit i hand så blev den här tävlingen roligare än jag trodde.

Puss.

Johann Gutenberg

Japp, då var det avklarat.
Har gruvat mig i flera veckor och bara skjutit det framför mig.
Imorgon ska historiefördjupning vara klar, och för en timme sedan hade jag inte ens börjat.
Nu är det gjort, och inlämnat. Det fick handla om Johann Gutenberg kom jag till sist fram till.
Heja mig!

Vädret visade sig just på nyheterna, fick då veta att Umeå/Skellefteå kommer ha de varmaste vädret på lördag.
26-27 grader. Jatack!
Och vi som ska på första dragracingtävling i Skeå. Jag tackar absolut inte nej till värmen!

Nu ska Fritjof ha datorn.
Peace.

Hurtigt =)

Idag, mina vänner, vet jag inte alls vart vi ska rita korset.
Jag och Marie har nämligen dragit på oss löparskorna och varit ute lite mer än en timme.
Nog för att det blev intervall träning, men oj så vi löpte. Haha.
Jag upplevde en energi som jag inte känt på länge, det var fantastiskt.
Nu kan man tänka att träning inför Beachen 09 är lite sent, men vadå, bättre sent än aldrig?
Grymt härligt, och något jag absolut ska ge mig på igen, snart =)

Innan det spelade vi brännboll i Sörmjöle. Det var nog länge sen det gick så dåligt för mig.
har inte rört ett brännbollsträ på evigheter och det kändes verkligen.
Det blir att träna en hel del, så ska jag nog kunna ge mig på en ordentlig match i höst =)

Dagen och helgen i övrigt har flutit på bara bra.
I lördags hade vi släktträff och det var super mysigt. Jättemycket folk, och en hel del som man inte ens visste fanns.
Lite tragiskt kan det tyckas, men jag kan tillägga att denna Jonsson-släkt inte är så liten.
Efter träffen bar det av till stan, där det var Kulturnatta. Vi gled runt, lyssnade på musik, kollade på modevisning och träffade en massa folk. En helmysig kväll, som slutade i Emmas soffa på Teg.
Morgonen efter, alltså söndag, for vi till Bussjö och kollade på motorcross. Snacka om att man blir glad och taggad när man ser dem köra. Mer action än i dragracing, men dem går som inte att jämföra riktigt. Motorsporter båda två, och jag klagar inte. Emmas bror spräckte ögonbrynet i sista heatet, vilket var otroligt olyckligt. Han vägrade sy, men jag hoppas ändå att det läker ihop snart.

Nu väntar snart sängen, och imorgon blir det att skriva prov. Inom Mat till vardag och fest. Har läst igenom papperna en gång, men känner ändå att det är sådant jag borde kunna.
Wish me good luck.

Imorgon blir det grillning också med flickorna, och det tackar jag inte direkt nej till.
Åh vad jag älskar när sommaren kommer, det är som att man tinar fram igen och börjar leva.

Puss!

Lovely!

Hur fantastiskt bra har inte den här dagen varit kanske?
Jag blir så lycklig i magen!

Morgonen började med en tråkig nyhet. Älskade vän, du vet att jag alltid kommer att finnas för dig!
Det tråkiga resulterade ändå i något bra. Så imorgon bär det av till Sundsvall med min allra finaste Matilda.
Ikea, Birsta City och en hel dag med den bästa. Något som vi verkligen behöver, båda två! =)

Efter det bärjade den sista fixningen inför dagens redovisning.
Och trots lite strul med dubbelbokning och så, så fick vi förbereda oss.
Efter det väntade två redovisningar om vår resa till Kenya. Jag måste säga att jag är otroligt stolt över oss alla.
Värsta jättebäst vi är, gänget =)
Dessutom fick vi en av lärarna att gråta efter vår sista visning, det var rörande att se.
Det vi har gjort är verkligen något utöver det vanliga!
Mamma och pappa var där och tittade, och det var så skönt att sprida våra upplevelser vidare =)

Under dagen hann vi också med ett oförberett prov i Psykosocialt Arbete.
Inget vi kunde plugga på, men det var väl inte så där jätte roligt.

Efter skolan åkte jag och mamma ner till frisören.
Hon klippte sig och jag färgade om mitt hår.
ÄNTLIGEN är jag blond, och än så länge är min slinga riktigt rosa.
Dock kommer färgen inte hålla i sig allt för länge, men det går ju alltid att fixa till.
Jag är nöjd =)

En god grillmiddag har nyss intagits och nu sitter jag här lagomt mätt.
Vet inte vad som händer ikväll,  och vet inte när vi kommer oss iväg imorgon.
Men hur som helst känns det grymt skönt att vara ledig i många dagar nu.
Grattis till oss! =)




Blond, och rosa.
Perfect!

Jahapp.

Upphängd och nersläpp.
Ja, det är väl ganska beskrivande just nu.

Dagen började med Mat till vardag och fest, där vi fick göra köttbullar och potatismos. Riktigt gott faktiskt.
Efter det spenderade jag 5 timmar i biblioteket för att förbereda vår redovisning som vi ska ha om Kenya på onsdag.
5 timmar på ett och samma ställe, framför en dator. Det är nog ingenting jag skulle vilja göra flera gånger i veckan. Snacka om att man blir slut i huvudet. Helt galet.

Hann bara ner på stan och träffa Robert innan det var dags att ta bussen hem. Och sedan hann jag inte mer än hem innan jag åkte in till stan igen. Ovärt kan det tyckas, men ändå skönt att komma hem och pusta ut.
När vi åkte in till stan igen så for jag på möte inför Kulturnatta, och därav kommer min inledning.
Aldrig roligt att bli behandlad som luft, och efter ett tag valde jag att gå därifrån.
Länge sedan jag kände mig så liten och bortkommen.
Men det här blir nog bäst.. Slipper ha ångest för utseende en stund till,
och sedan till helgen blir det släktträff, vilket jag tror kommer bli jättetrevligt.

Efter mötet gick jag hem till Robert och vi bakade bröd. Haha.
Skönt att komma på andra tankar. Thanks. =)

Snart väntar sängen. Mitt huvud fungerar inte riktigt som det borde göra.
Puss.

Helgen lider mot sitt slut.

Vilken lång och skön helg det här har varit.
Den har varit precis lagomt lång, dock tackar jag aldrig nej till ledighet.
Men i veckan som kommer går vi bara i skolan i 3 dagar, och sedan väntar en långhelg.
Så det känns inte helt fel.

Idag har verkligen varit en fantastisk dag. Mötte upp mina flickor på stan och sedan har vi bara suttit i solen och känt lugnet. En blåbärsmjukglass på torget och sen en massa surr i parken.
Fler sådana här dagar, och denna sommar kommer att bli bäst.
Så skönt att sitta i korta byxor, kortärmad tröja och känna solens varma strålar. Åh vad jag njuter!

Igår såg vi Eurovision hos Erica.
Jag kände mig verkligen norsk. Sedan första gången jag hörde Fairytale med Alexander Rybak så har jag varit som fångad. Jag blir så glad av den låten, och det var verkligen bra att han vann. Island och Azerbaijan var inte helt fel dem heller. Mina favoriter i topp tre, inte dåligt!
Dock floppade Sverige, igen.. Suck. Att vi aldrig kan hitta en passande låt till Eurovision. Det är tragiskt.

Vi flickor började iallafall att drömma oss bort att åka iväg til Norge. Redan efter Alexanders första 12:a så kom Erica med förslaget att vi skulle åka om Norge vann. Ja tack! =)

Mer sommar till mig! Puss

Is it true

You say you really know me
You're not afraid to show me
What is in your eyes
So tell me 'bout the rumours
Are they only rumours?
Are they only lies?

Falling out of a perfect dream
Coming out of the blue

Is it true? (Is it true?)
Is it over?
Did I throw it away?
Was it you? (Was it you?)
Did you tell me
You would never leave me this way?

If you really knew me
You couldn't do this to me
You would be my friend
If one of us is lying
There's no use in trying
No need to pretend



Yohanna sjunger för Island i Eurovision Song Contest, och jag tycker att låten är fantastisk.
Is it true, heter den. Lyssna!

Sitter i datasal igen och försöker ge mig på ett nytt försök att skriva ihop ett CV.
Det går trögt.
Suck.
Tur att skoldagen är kort, slutar 12.30 idag.
Dock har jag inga som helst planer för helgen, så det känns inte lika taggande.
Men vi får se, jag är helt enkelt öppen för förslag.

Varför är det inte lätt?

Haircut


Innan


Efter


Efter
Här syns inte min rosa slinga så tydligt, men den finns där. Jag är faktiskt nöjd.
Han tog bort mer än jag ville, men nu är håret friskt och fräscht, så nu ska det växa i massor! =)

Suck.

Tänkte påbärja ett glatt inlägg om att vi satt här i en datasal och skulle skriva ett CV.
Här ska vi söka jobb, tänkte jag.
Det är välbehövligt om man säger så.

Men så får jag ett sms,
och det känns som att hela marken under mig rasar.
Jag är helt enkelt inte bra nog.

Känns som allting bara kan ta sig,
allt som jag hade tänkt kämpa för.
Allt är kört.

Nu ska jag väl inte ta ut det värsta i förskott,
men jag vet att det inte kommer bli som jag hade tänkt mig.

Klippning i eftermiddag. Förhoppningsvis blir det som jag hoppats på.
Annars vet jag inte vad.

SUCK!

Thousands mile away

För ett par dagar sedan fick jag ett underbart meddelande, från en underbar kvinna som befinner sig mer än tusen mil ifrån sig. Trots den långa vägen emellan oss, betyder hon enormt mycket!
Tack för ditt underbara stöd Hjördis!

Emelie,
Jag beundrar dig för din styrka, att du vågar se dina känslor i ögonen, att känna trycket från allt som du tycker behöver göras, och erkänna din uppfattning om förväntningar som andra har på dig, och ändå hålla huvudet kvar på halsen! Du tar det som det kommer och gör vad du kan, och gör det bra dessutom. Jag beundrar din visdom och styrkan i din själ att ta livet för vad det är, det roliga och det tunga.
Jag är glad att du tar tid för dig själv för att njuta av dina älskade, och ta tid för att styrka din egen själ. Ta tid för och njut av stunderna som ger dig riktig glädje, och människorna som delar dessa stunder med dig. Det är våra förhållande med våra kära, som ger oss mesta glädjen, men också största sorgen, helt enkelt för att vi öppnar vårt hjärta till dem. De två går hand i hand. Man kan inte ha den underbara glädjen av sammanvaron utan att också ha förmågan att känna sorgen med våra kära när de har det svårt. Det är de två sidorna på samma slant! Den ena kan inte finnas utan den andra.
Jag beundrar dig så mycket för allt det som du har lyckats med. Så fina erfarenheter. Det måste väl kännas som väldigt mycket ibland (ganska ofta!) skulle jag tro, men vilka underbara minnen du bygger, och hur fantastiskt fint du utvecklas genom dem. Du kan klappa dig på ryggen och tala om för dig själv att du är verkligen en okay tjej, t.o.m. fantastisk!
Jag älskar dig, du är som en solstråle, klar!


ÄNTLIGEN!

Rapporten är inskickad och det var länge sedan jag kände en sådan enorm lättnad.
Just nu känns det som att ingenting kan sätta käppar i hjulet för den här känslan.
Visst, det återstår en del uppgifter och så i skolan.
Men projektarbetet som legat över mig under en sådan lång tid är äntligen överstökat!
Yeeeey! :)

Idag har jag varit på modevisningsmöte inför Kulturnatta. Till min lättnad så satt mer än hälften av modellerna i samma sits som jag; alltså aldrig gått en modevisning tidigare. Vi övade gång och fick kritik och nu i efterhand känns det faktiskt jätte bra. Jag kommer att vara grymt nerövs i slutet av nästa vecka, men jag tror ändå att det är värt det. Adrenalinkicken kommer att vara sjuk. Hihi. Men jag längtar.

Annars så sov jag hos Marielle i natt efter en kväll på Olearys igår. Helt klart en lyckad kväll och otroligt roligt att träffa människor man inte mött på länge. Tack för allt flickor och pojkar.
Och tack Marielle för att du är du, världens bästa!
Tänka sig vad du drar med mig på. Men det är roligt, man ska njuta av livet och inte kasta bort det! =)

Nu ska jag njuta av känslan att 100kg har släppt. Underbart! =) =)

Pussssssar!

Hockeynight.

Ikväll är det hemmakväll för hela slanten.
Har just ätit en jättegod grillmiddag med min family och snart väntar en spännande hockeymatch :)
Sverige - Kanada, och självklart hoppas vi på vinst!
Har även planerat att försöka skriva lite på rapporten ikväll. Har fått besked om att den kan skickas in under helgen,
så självklart skjuter jag upp det en stund till. Men jag ska ta tag i det!, snart....

Olearys imorgon, Pre Studentskiva. Det blir kanon. Jag är taggad som aldrig förr!

Nu ska jag vara lite social med mamma och pappa :)
Take care!
E.



PA 100p

Gaaah,
nu vill jag bara ha fredageftermiddag,
ha ett inlämnat projektarbete,
en väntande helg,
och 100kg släppta från mina axlar.
Hur bra låter inte det?

Som ni förstår så är det något jag ser fram emot,
för nu känner jag en tjej som är OTROLIGT less.
Idag under klassens timme betonade båda våra handledare hur slitna hela klassen såg ut.
Men hur lätt är det att vara på topp, när man känner att oavsett hur mycket man avklarar så blir det ingen skillnad.
Jag hoppas jag känner skillnad på fredag.

Sitter just nu i biblioteket med Robert och båda försöker jobba med våra projketarbeten.
Han har varit ett enormt stöd för mig under dem här två terminerna, och nu försöker jag göra mitt bästa genom att stötta honom med hans projektrapport. Ett litet tips ibland kan jag väl alltid försöka komma med.

Ikväll ska vi förbi Marielle. David ska klippa sig, och jag kommer att ha med mig vår bärbara dator. Förhoppningsvis kommer Marielle med en del tips om vad jag kan skriva för att få min rapport så bra som möjligt.
Oerhört mycket kvar känns det som.
Men jag har sagt det förr, och säger det igen;
Sätter jag mig bara ner och tar tag i det, så ska det nog gå undan.

Så får det bli. Nu ska jag försöka vara lite duktig, innan hela skolan stänger ner ;)
Tagga Fredag.

Pause i skrivandet.

Jag är faktiskt ändå rätt duktig. Har suttit nu ett par timmar och verkligen försökt skriva på min rapport, och än så länge går det framåt.
I bakgrunden har jag hunnit med MammaMia-filmen och nu är det Grease som gäller. Eftersom att jag sett dem förr är det bara skönt att ha lite ljud och musik omkring sig. Som sagt, jag jobbar ändå på bra.
Heja mig.

Tänkte ge mig på att lägga ut lite bilder som jag hittat på min mobil. Dock kan jag inte vända dem ;p


Radioapan på Barnmässan.  

 
   Alla människor jag tvingades tala inför. Men det var roligt ändå!
 
      
Äntligen är min matbok laminerad och klar!

     
Cykeltur till stan



Älskade kusiner! :)

The first day of the rest of my life.

Vaknar upp en morgon som denna och kroppen värker.
Känner mig riktigt hängig idag, skönt att vi är lediga. Annars hade jag nog ändå övervägt att stanna hemma.
Jag som ska sitta med min projektrapport mest hela dagen, och känner redan nu att fokuseringen och koncentrationen kommer att svika mig mer än en gång.
Svullna ögon, ond mage och ett dunkande huvud... Ja, ni hör ju, inte allt för roligt!

Men nu ska vi inte vara sån.
Igår var en bra dag. På eftermiddagen åkte jag och Sofia in till stan där vi for till Emma.
Tillsammans med henne, Erica och André såg vi hockeymatch och Sverige vann. Grattis till oss.
Det redan då var jag lite hängig, men kände ändå att det var roligt att ta sig ut.
Efter matchen hade Fredrik slutat jobba, och då for han och Emma iväg en sväng på kalas, medan vi andra stannade kvar i lägenheten och spelade kort. Mitt och Ericas lag förlorade två av två gånger, men vi hade kul ändå!
Det slutade med att vi satte av i bilarna mot Röbäck där vi spelade fotboll med Fredriks kompisar.
Jag måste medge att jag har väldigt svårt att vara seriös under sådana där matcher, men huvudsaken är väl att man har roligt? ;)
Vi kunde ha fått ett bättre avslut, men i det stora hela är jag nöjd med dagen.

Ett samtal väntade och tårar rann....
Flames to dust
Lovers to friends
Why do all good things come to an end?

But i guess that's just the way the story goes.

Idag ska jag som sagt bara försöka vara duktig.
Det måste göras.
Som jag sagt tidigare, på fredag kommer det kännas mycket bättre!

Take care!
Ananasen i kylen kommer att rädda min dag ;)

Ta vara på varje dag!

Sitter här i köket med datorn framför mig.
Har för en liten stund sedan gjort klart ett av dem stora arbeten som legat på mig.
Nu är det projektrapporten kvar, den är stor, men om man tar lite i taget så ska det nog gå bra.
Hade tänkt att sätta mig någon timme ikväll och bara skriva lite. Jag vet ju vad jag ska skriva, det handlar bara om att sätta sig ner och ta tag i det. Heja Emelie.
Ett tag hade jag tänkt att sitta hela dagen, men jag känner att det har jag inte energi till.
Istället har jag fått ett erbjudande att se hockey med fantastiska människor nu i eftermiddag. Det ser jag verkligen fram emot! Sen är jag ledig imorgon också, och då hade jag tänkt att vara duktig. Jag vet att det kommer att kännas underbart på fredag när jag lämnar in arbetet. Slippa tänka på det. Det ser jag fram emot.

Nu har vi varit långledig. Slutade 11.30 i torsdag och då gick jag ner på stan och träffade Marielle en sväng. Skönt att bara få prata ut, med en kopp kaffe i handen, i solen med den bästa!
På kvällen grillade vi hos Ellen och hade det mysigt. Kvällen sen blev lite speciell, och jag slutade på Liljasberget hos Marielle och David med deras kompisar. En blandad kväll, men ändå lyckad!
På fredagen fyllde kusin Erik 17 år och då var det dags för kalas. Som slutade med grillmiddag. Det var riktigt mysigt, och Jag och Sofia satt och drack lite vin. Inte dåligt vuxet.
Igår mina vänner, då var det utmaning för systrarna Jonsson. Vi skulle ta oss an en cykeltur till Umeå. Det började med att Jag, mamma, Frida och David satte av i riktning mot stan. Men när vi kom till Norrmjöle avbröt mamma och David, och jag och Frida fortsatte. Allt som allt blev det en sträcka på 3,7 mil ungefär. Och under en sån tid hinner man prata på ganska bra. Det var riktigt roligt, men jag kan lova att det känns i rumpan idag ;D

Anledningen till min rubrik... Fick höra en tråkig sak imorse. Eller redan igår fick jag höra att en person, en man,  omkommit i en skoterolycka i Tärna. Då började diskusionerna om varför man väljer att köra skoter i maj. Imorse fick jag veta vem det var och jag får en klump i magen. Dottern till denna man står mig inte jätte nära, men jag vet vem hon är och vi har gått i parallellklass i 3år. Och även sonen i familjen har umgåtts med en del. Hur det än är så ska ingen behöva gå igenom en sådan här sak, det är så fruktansvärt hemskt att det ska behöva hända. Jag lider verkligen med familjen idag och hoppas verkligen att vardagen kommer att ljusna snart igen, trots att det känns jobbigt nu.
Det här fick mig att tänka en hel del. Det är så otroligt viktigt att man tar vara på varje dag och gör något gott av den. Man ska visa sina medmänniskor vad dem betyder och bekräfta att man uppskattar deras närvaro. En dag står dem inte där längre, och då är det försent.

Usch för död. Är det något som jag verkligen har panik över så är det döden, att veta att människor inte kommer tillbaka. Usch, usch, usch.

Ta hand om er!
Puss.

RSS 2.0