-

Sitter här på Bryggaregatan i Åsele.
Äntligen fick jag träffa min älskade pojke,
t'änk hur sakta 1,5 vecka kan gå.
Men innan min resa till Åsele..

I helgen jobbade jag på Wheels.
På dagen tog jag hand om en undersökning,
jag gick runt med en handdator och frågade folk frågor.
Dem flesta som fick besvara frågorna var folk jag känner sen förut,
så undersökningen kanske får en lite fel statistik.
Det bjuder jag på.
Dessutom var jag prisutdelare.
Fick krama en massa män med snygga bilar.
Egentligen ingen fara, lite småbusigt bara.
Efter en hel dag på Nolia-fältet skyndade vi oss hem.
Tanken var att jag skulle locka till håret, och Frida och Mamma skulle typ duscha och så.
Det slutade med att jag stod gråtandes över badkarskanten och var tvungen att göra om hela håret.
För lite tid, och på min egen hand var det svårt att använda locktången själv.
Så då fick det bli plattat hår istället, precis som på dagen.
Sedan for vi in till stan igen där mitt andra jobb för dagen väntade,
vi "ungdomar" som jobbat på Noliafältet på dagen blev tillfrågade om vi hade lust att tjäna ännu mer pengar.
Och vem tackar nej till det?!  ;D
Så där stod vi , jag och Hanna för oss själva och pekade bort bilar som vi inte tyckte tillhöra crousingen.
Många av förarna blev arga och det kändes jätte hemskt.
Men när vi fick höra sen av alla andra hur bra det var att vi tog bort fel bilar, kändes det faktiskt som vi gjorde något bra.
Vi fick se alla bilar, träffa en massa folk. Och fick pengar för det. Inte dåligt.
1000kr på en dag, hursom helst hade jag varit där, så det kändes super att få in lite grann faktiskt.

Igår for jag in till stan, for på Lundavägen och gjorde mig i ordning.
Älskade mormor och Göran kom och hämtade mig för att sedan köra mig till sjukhuset, därifrån bussen skulle gå. 
Så där satt jag i stekande sol, i en varm busskur och väntade. Mer och mer folk kom, men kom det någon buss?
Svar: Nej!
Pratade med Robert och efter 40 minuters försening gick han in på internet och konstaterade att det inte skulle gå någon buss 15.50. Trots att det var ett 30tal människor bredvid mig. Först blev jag arg och besviken på att jag var tvungen och vänta på en buss som skulle gå 18.30 istället. Men det kändes så konstigt, 
för bussen brukar alltid gå och vi var så många människor där. 
Och skam den som ger sig, efter en timme kom bussen. 
Det var varmt där inne också, men det kändes väldigt bra. 
Började läsa en bok som heter Saknar dig, Saknar dig. 
Oj säger jag bara, jag satt där i bussen och grät för mig själv. 
Boken måste färdigläsas snart, inte riktigt än. 
Jag vet att det är ännu mer tårar som väntar ;p

Väl framme på busstationen i Åsele väntade min allra finaste pojke. 
Det kändes så fruktansvärt skönt att se och hålla om honom. 
En känsla som är svår att beskriva. 
Vi gick och handlade, for hem och åt, chillade framför teven, sen somnade vi. 
Så otroligt mysigt att känna hans närhet igen.

Idag var hans första dag på jobbet, så jag satt här, helt själv i ett stort hus mitt i Åsele. 
Jag har sett på Herkules, Kejsarens nya skola, gått en promenad, varit till kyrkan och träffat Robert och Tove som satt och chillade i solen. Snacka om lättförtjänta pengar alltså ;D
Sen gick vi och handlade. 
Grillning till middag, super mysigt och jätte gott. 
Kvällen har återigen inneburit en hel del chilling, ätit glass och sett på teve. 
Snart ska vi väl sova.

Lite uppdatering från helgen.

Föresten är Johanna hemma nu, det känns jätte bra att hon är hemma helskinnad. 
Dock lider jag med henne, förstår att det är jätte jobbigt. Att kärleken är på andra delen av Europa.. 
Det löser sig säkert. 

Nu ska vi se vad Robert hittar på teven. 
God natt