-

Hemma igen,
och denna gång känns det som föralltid.
En tragisk känsla,
jag vill vara igång,
jag vill att det ska hända saker,
jag vill vara med folket som jag älskar!

2 veckor borta från allt,
jag trodde det skulle vara tufft,
men när man väl kommer bort så tänker man inte så mycket på det här hemma.
Klart jag ville träffa alla och det kändes jobbigt att missa en massa saker.
Med det blir som att man kommer till en annan värld,
och det är bara dragracingbanan som är inräknad.
Fy vad jag älskar det alltså!

Mantorp;
Det började med att vi hade en jätte mysig lunch på astfalten på en rastplats vid e4an.
Super mysigt, och väldigt otippat.

Sen fortsatte vår bussresa ner till Järlåsa där vi övernattade hos Tezzi och Anders.
Deras hus var inte att leka med, give me! :)
På onsdag åkte vi ner till Mantorp.
Underbart att vara där igen.
Under helgen köpte jag ett par skor och en väska,
det var dessutom det enda som jag köpt under denna resa också.
Jag blir nästan lite stolt över mig själv ;D

Förövrigt var helgen i Mantorp helt underbar.
Vi spelade kubb, stekte och allmänt chillade en massa.
Racingmässigt sätt gick det inte allt för bra för alla.
I elimineringen rödlyktade Lina,
Albin körde för fort,
Jessica körde sönder,
och David var utanför stegen.
Däremot klarade sig Frida längst av alla norrlänningar,
så det var roligt.
Linus höll på att köra in i väggen, och jag grät.
Verkligen det värsta jag varit med om!

Firade även ett halvår med Robert där nere,
dock var han inte där, så vi fick fira på olika håll.
Men oj så fort tiden gått alltså.
Galet!

Rättvik;
Vidare från Mantorp for vi direkt till Rättvik.
Super mysig vecka!
Vi badade en massa i Siljan,
drack lite god dricka,
var på monster truck
och åkte rodel.
Rodel är verkligen det roligaste jag varit med om ever.
Så sjukt kul, jag skrattade så jag trodde jag skulle avlida.
Leif var som en lite lekpappa till oss alla.
Alla kvällars drickande slutade inte lika bra.
En av oss fick en snefylla,
och en av oss däckade.
Båda på samma kväll,
och båda lika onödigt.
Men det som har hänt, har hänt.
Lite tråkigt bara, för tydligen var den kvällen den bästa för dem andra.
Men vad gör man inte?
Sällskapet i Rättvik alltså,
sån stor skillnad från förra året då det typ var jag och mina syskon.
I år var lixom alla där,
en massa ungdomar, och vi roade oss på egen hand.
Det var grymt nice.
Tack alla!


Gardemoen;
På torsdagen tog jag med mig familjen Wallberg till Norge.
Eller, ja, dom tog med sig mig.
Även denna helg blev så grymt lyckad,
om man bortser från att hela tävlingen regnade bort ;p
Lina blev iaf kvaletta efter första rundan som höll hela helgen,
Linus, som det inte gick så bra för i kvalet kom vidare en gång i elimineringen,
sen avbröt dom allt för att tävlingen slutligen regnade bort.
Det sög, för båda barnen Wallberg var i behov av poängen.
Hur som helst var helgen ändå bra,
när man är med världens nästbästa familj.
Jag känner mig så hemma där,
jag kan verkligen vara mig själv.
Om jag får min vilja igenom så vill jag ses fler gånger i vinter än vad vi gjorde förra vintern.
Jag tänker inte sitta här uppe och ruttna,
jag vill att det ska hända saker.
Jag säger bara, fatta när jag fyller 18 och har körkortet i min hand.
Friheten har aldrig varit så nära alltså!
Jag och Lina tog oss igenom en massa filmer under helgen,
typ Gustav2, A walk to remember, Grabben i graven bredvid och American Dreamz.
Som sagt, sällskapet var det bästa!


Medåker;
Leif hade fixat så att jag kunde åka med Magnus Hansson hem,
men jag kände att jag inte riktigt hade modet på topp,
så istället följde jag med dem hem till Medåker.
Bussen krånglade på hemvägen,
jag kan säga att paniken spred sig i kroppen.
Jag väntade bara på raseriutbrottet,
men det kom inte.
Det är som att Leif inte kan vara arg.
Oj oj.
När vi väl kom hem gick vi och la oss direkt typ.
Att sedan vakna upp hos dem var super mysigt,
en massa flashbacks från i vinter.
Lis och Lina följde mig till Stockholm där jag tog Ybussen hem.
En lång och dryg resa,
men ändå lite skönt att komma hem.


Hörnefors;
Hemma väntade mamma med en varm famn,
så otroligt skönt att komma hem och bara få känna sig liten igen.
Vardagen känns skrämmande,
för att inte tala om skolan som börjar snart.
Skulle jag få välja skulle jag vilja leva mitt sommarliv året runt.
Med en massa människor som gör mig lycklig.
Åh, då skulle jag må så bra.
Mamma fick iaf sina presenter, en mintu och ett foto på mig och hennes bil.
Hon blev så glad, så. :)




Efter allt detta har jag hunnit träffa Robert.
Varit och shoppat med Marie på stan.
Plockat en massa jordgubbar med halva släkten.
Haft en hel eftermiddag med Sofia och bara en massa prat.

Imorgon bär det kanske av till Bäcken där jag och Sofia ska ta oss an Amazonen,
det känns inte som att varken mamma eller pappa kommer att vara så taggad på det.
Men jag är så less på att det aldrig händer något.
Så då får man ta saken i egna händer.
På kvällen kommer Marie förbi.
Då blir det kycklingssallads middag och den filmkväll och en massa prat.

Jag ska ta tag i mitt liv. Så det så.